Farfar och jag tittade ofta på stjärnorna. Det var kolsvart i Gullaskruv på kvällarna. Inga gatlampor. Inte många hus. Långt in i den småländska skogen låg Västragården där jag tillbringade många somrar som barn.Farfar visade mig Lilla och Stora Karlavagnen och de tre vise männen på himlen. Varje gång det är stjärnklart , var jag än befinner mig i världen, så letar jag efter Karlavagnen och tänker på farfar. Den lille senige mannen, som hade en kvarting i garderoben för eventuella gäster. Min älskade farfar. Skogshuggaren, som berättade om när han högg brandgator när det var skogsbrand, körde sin trehjuling till Nybro för att handla , oj vad jag saknar honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar