fredag 10 september 2010

Jag är farmor!!


Jag är farmor nu! När jag var liten var farmor gammal. Ja, farfar också. Jag är 51 år, känner mig fortfarande som en tjej, men kan en farmor vara en tjej?

Det känns i alla fall helt fantastiskt att vara farmor till en liten kille. Det var värt allt att åka 100 mil idag för att få hålla honom och vara med honom, en hel timma. Två dygn är hans ålder och inget namn än.

Lovar att mer rapporter kommer.  Nu är det dax att sova men jag vill göra ett nytt försök att skriva. Så fantastiskt roligt med bloggandet och responsen från Er, mina bloggläsare.

Jag ska börja äta B-vitamin. Idag!



Han du vet som var där…ja minns du inte. Han hade grön tröja och var från ….visst var det Jönköping? Han hade tre barn och hans fru jobbade på …det som ligger nere vid Munksjön du vet. Det heter …nej vi lämnar det...
Jag ska börja äta B-vitamin! Äter jag tre sorters B-vitamin, varje dag, så bryts min hjärna ner upp till hälften så långsamt som de som inte äter vitaminer. Forskningen visar att det kan hjälpa mot demens och hämma minnesförlust skriver Independent. Nu är det dags!

fredag 28 maj 2010

Är det bara att leva på?

Jag är glad för min Iphones alla funktioner. Skrattar, surfar, checkar in och kollar Facebook. I Kina tog den tionde personen sitt liv i Foxconns fabrik igår. Där tillverkas bland annat Iphone åt Apple, mobiler åt Sony Erikcsson och datorer åt HP.

Här jobbar människor vid monteringsband som rör sig för snabbt och arbetarna tvingas till mycket övertid. Terry Gou är grundare till detta jättekomplex som omsätter 61,8 miljarder dollar. I skriften som Foxconns chefer uppmanas läsa står det att en ledare i en organisation ” måste ha det beslutsamma modet att bli en diktator för det allmänna bästa”. Jag håller inte med!

Är det bara att leva på, eller vad ska man göra?

onsdag 26 maj 2010

Skönt att du ska på massage - men vi hade ju inte pratat med varandra...?


- Va skönt att du ska få massage och härligt med nagelmanikyr! Hon visste att jag var på väg till stan och vad jag skulle göra i eftermiddag innan jag han säga det. Syrran hade läst min statusuppdatering på Facebook. - Va skönt, ska du på nagelmanikyr? Maria hade också koll på vad jag skulle göra när jag ringde henne fem minuter efter avslutat samtal med syrran.

Jag gillar Facebook! Men visst måste man sortera. Vara noga med vad man skriver och om vem. Men kontakterna är roliga. Informationen om att syrran köpt nya jeans som hon mår bäst av att stå och gå i, inte sitta. Att Roffe, deras gräsklippare, är igång för fullt och gör sitt jobb. Att Ann-Charlotte startat företag och har en nyöppnad hemsida och att gratta Andreas på födelsedagen.

Men visst klarar jag mig utan FB.

Men just nu förgyller det livet, precis som att fika med en go vän en eftermiddag eller att ringa ett lååångt samtal och bara småprata. Skönt att det är valfritt hur man ska använda sin tid. För mig är medmänniskor viktigt, både irl och i cyberrymden. Ni ger mig kraft och glädje, ni, mina vänner.

fredag 21 maj 2010

En tant, En gammal tant!?

Det var en tant jag såg på bilden. Det var några veckor sedan jag såg bilden på henne. Det var en tant, en typisk tant. Insåg snabbt att hon var i min ålder, en gammal vän som jag inte sett på 30 år. Nästan exakt 50 årvar hon , precis som jag.
- mellan 45-55 år så händer så mycket. Vi åldras och blir gamla. Så sa hon , min kloka lillayster. Inser att det även gäller mig.

Snart tror jag min åldersnoja är till ända. Har varat i drygt ett år nu och snart är jag 51 år, då tror jag den försvinner :-).

fredag 9 april 2010

Bli gammal i rätt kommun!

Jag vill va bli gammal i rätt kommun. I en av de 44 kommuner som erbjuder äldre att bo tillsammans till döden skiljer dom åt.

Inte i någon av de 45 kommuner som aldrig erbjuder parboende!

Det finns ytterligare 118 kommuner som erbjuder parboende men bara i vissa fall. Det gäller att ha koll på var man åldras alltså!

onsdag 7 april 2010

En kvinna dör var tredje minut

En kvinna dör var tredje minut i världen av sjukdomen. Inte många symptom uppstår så den är svår att upptäcka. Havandeskapsförgiftning.
Hade jag varit gravid i ett annat land, ett land som inte har så utvecklad sjukvård, hade vi nog inte varit i livet, Manfred och jag.

Jag skulle jobba ända fram till förlossning. Inte behövde jag vara ledig innan. Men tre månader innan jag skulle föda, visade det sig att jag hade högt blodtryck OCH äggvita i urinen. Jag fick tillbringa en tid på Skövde lasarett, liggande i en säng, helt stilla. Vila var behandlingen.
Därefter var det inget jobb innan Manfred skulle födas. Vila Vila Vila. Visst hade jag läst att sjukdomen var allvarlig, förr dog man av den det fanns inte något botemedel.

Idag läser jag att forskningen har upptäckt en metod att upptäcka havandeskapsförgiftning redan i 12-14 veckan innan den bryter ut. Ett enkelt blodprov men det tar ett par år av tester innan det är i bruk.

Känner en stor, ödmjuk tacksamhet att jag födde barn i Sverige, ett land som har en väl utvecklad sjukvård.

100 kalorier

100 kalorier = så här mycket!

7-8 tomater
6 dl jordgubbar
1 potion torsk ellen annan mager fisk, 120 g
2 dl räkor skalade

eller

13 chips, smaksatta
2 msk jordnötter
1/12 pizza

Förbränna ca 100 kalorierna

Simning i lätt tempo 20 min
Styrketräning medel 15 min
Promenad i lugnt tempo , 50 minuter

6284 krämpor

6284 krämpor drabbar oss i genomsnitt under en livstid. Huvudvärk är en av de vanligaste åkommorna. Även förkylning och ryggvärk är vanliga.
Källa: Daily Mail

Det är mycket att räkna...Funderar på hur man ska sköta dokumentationen.

lördag 27 mars 2010

Påsk på en pinne

Vad förvånad och glad hon skulle bli syrran! Ett annorlunda, kul, påskpynt hade jag hittat i en av Halmstads butiker. Det var en söt liten kyckling fastsatt på en lång pinne. Förväntansfull ställde jag den mitt på golvet i allrummet när jag hörde bilen rulla in på gården. Min egen kyklingspinne hade jag redan ställt upp fint i vardagsrummet. Så när det knackar på dörren öppnar jag och där står syrran med något i handen… det är en söt liten kyckling fastsatt på en lång pinne.

Nu är det snart påsk och när påskpyntet skulle fram blev jag påmind om hur lika vi tre systrar är. Detta var bara en av alla gånger då vi har köpt samma saker utan att veta om det.
Igår berättade jag min berättelse, mitt liv för ett gäng konfirmander. Än en gång fick jag klart för mig hur mycket mina systrar betyder i mitt liv och hur tacksam jag är för att vi fick växa upp tillsammans när olyckan hade hänt.

I år har jag köpt en svart tupp som ser ut som en porslinstupp, men är fastsatt på en fjäder, så den liksom gungar. Det blir det nya påskpyntet hos familjen Bylander. Vi får se vad systrarna har köpt.