Han gör mig glad! Min man alltså. Det var det jag fastnade för från början, att han var så rolig. Jag skrattade mig igenom våra första kvällar och hade ont i skrattmusklerna varje kväll när jag skulle sova. Han är också klok min man. Mer om det en annan dag.
Jag gör nu ett nytt försök att börja blogga lite mer kontinuerligt. Tack Anders för uppmuntran, du gav mig inspiration!
3 kommentarer:
Har alltid tyckt att din man ser lite "spelevinkaktig" ut!! Det måste vara härligt att ha en så glad man!!
Men viken klok glad kvinna han har då kan man ju inte annat en varaglädjerolig
Tack Roffe för värmande ord. Han är helt klart en gåva till mig (och kanske jag till honom:-).
Känner mig bara ödmjukt tacksam för att vi har varandra.
Skicka en kommentar