Vad förvånad och glad hon skulle bli syrran! Ett annorlunda, kul, påskpynt hade jag hittat i en av Halmstads butiker. Det var en söt liten kyckling fastsatt på en lång pinne. Förväntansfull ställde jag den mitt på golvet i allrummet när jag hörde bilen rulla in på gården. Min egen kyklingspinne hade jag redan ställt upp fint i vardagsrummet. Så när det knackar på dörren öppnar jag och där står syrran med något i handen… det är en söt liten kyckling fastsatt på en lång pinne.Nu är det snart påsk och när påskpyntet skulle fram blev jag påmind om hur lika vi tre systrar är. Detta var bara en av alla gånger då vi har köpt samma saker utan att veta om det.
Igår berättade jag min berättelse, mitt liv för ett gäng konfirmander. Än en gång fick jag klart för mig hur mycket mina systrar betyder i mitt liv och hur tacksam jag är för att vi fick växa upp tillsammans när olyckan hade hänt.
I år har jag köpt en svart tupp som ser ut som en porslinstupp, men är fastsatt på en fjäder, så den liksom gungar. Det blir det nya påskpyntet hos familjen Bylander. Vi får se vad systrarna har köpt.


