Det sa min vän ikväll som endast fyller 40 när undertecknad fyller 50 år i sommar! Det var nog menat som en slags tröst, men tankarna gick igång.
Efter att ha sovit med öppen dörr vid flera tillfällen och kaffebryggaren påslagen när jag i tidig morgonstund ska göra morgonkaffet, känns det som …snart måste jag göra något! Är det bara att acceptera lite senila drag av maken och i ärlighetens namn av mig själv också? Vi är helt klart mycket klokare idag men inte så snabba…det måste väl vara det som Samuel menade?
Funderar på post it lappar, men många blir det, på många ställen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar