Funderingar en juldagskväll....
"12 % av Sveriges barn och ungdomar har en mamma eller pappa som missbrukar alkohol eller narkotika. En i varje basket- eller fotbollslag. 3 i varje klass. Högst 1 på 100 får någon hjälp. "
Från en blogg från "ett vuxet barn" som får mig att tänka...
Som barn ser vi konstiga saker hända hemma när vi är små; vuxna som beter sig konstigt, onormala situationer etc som kanske är svårt för barnet att tolka.
Vi känner inom oss att det är konstigt och "fel".
Den inbyggda intuitionen säger att så här borde det nog inte vara.Men morgonen efter är det ingen som förklarar vad som hänt.
Allt sopas under mattan och man låtsas som att allt är normalt. Det gör att barnet börjar ifrågasätta sin intuition. Är det jag känner är fel, faktiskt rätt? Är mina känslor fel? Tycker jag fel?När detta återupprepas dagligen så slutar vi helt enkelt lita på vår inre känsla - intuition.
Detta gör att vi som vuxna barn har svårt att svara på frågor som: Vad känner jag, vad tycker jag, vad är rätt för mig, blir jag rättvist behandlad, har jag fel, är jag värd något???
Att vara vuxet barn till en missbrukare innebär att man är sårbar som ett barn, men det innebär också att man har resurser som en vuxen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar